Suttit och läst lite om genus och begreppet hen. Och håller med på vissa plan, barn ska få vara barn, och socialt ska mitt barn självklart få vara exakt vad den vill.

Vill min dotter leka med riddare och ha blått eller vill min son leka med barbies och ha rosa, fine!. Jag kommer fortfarande älska det barnet lika mycket. Och jag ska göra mitt bästa för att mitt barn ska få forma det själv.

Men fortfarande biologiskt är de ju antingen en flicka eller pojke, finns inget som ändrar det. Och bara de innebär ju att dom är olika, ser olika ut och kommer i olika skeden i livet. Så på nått sätt måste man ju förbereda sitt barn för det oxå. 

Något jag verkligen fastnat på är ju hur alla "våra" älskade barn filmer är vinklade..

Snor ett youtube klipp som jag sett på en blogg. Se det.!

Mars 2010 flyttade jag till Luleå, till den här lägenheten. Känns verkligen inte som att de redan gått ett år. Men den 1 Mars -10 så fick jag lägenheten, men för att de skulle funka bra med alla som skulle köra möbler mm så hämtade jag inte nyckeln fören den 5.

Snacka om kul de var att flytta hit, nära till dom bästa och nära till alla affärer som luleå har att erbjuda.

Plus att jag hade en 2a för mig själv, de var en riktigt omställning efter att ha bott i min lilla 1a i kalix.

Jag trivdes som handen i handsken, folk hälsade på, blev nått party här å där. Men en speciell jag kommer ihåg var precis 3 veckor efter jag flyttat in den 26, då shade jag och Chrille träffats på en fest här en vecka tidigare (på hans födelsedag tom), vi hade smsat flitigt under den veckan som varit och bestämt att vi skulle sitta här dricka nån öl och bara vara (var inget mellan oss riktigt ännu mer än nått flörtigt sms).

Och ja sagt och gjort vi drack några öl, pratade och hade jätte trevligt. Då kommer ett lass med party sugna människor, ja de var då minst lika trevligt, blev musik å allsång hela kvällen. Dom for hem och jag och Chrille såg lite tv och bara njöt av varandras sällskap. Vi trivdes så bra tillsammans så efter den kvällen var de vi. Är en kväll jag aldrig kommer glömma. 

Sen har vi ju haft kisseungarna under de här året, Maja från kattakuten som fick flytta in under min soffa (var platsen hon valde, hon var VÄLDIGT skygg) och en vecka senare så kom en liten ensam kisseunge som vi fick tvinga henne att dia, inte de roligaste när hon både högg och klöste så fort man kom nära. Men den överlevde natten och dan efter fick den lilla ensamma kisseungen fyra syskon och då började Maja ta hand om alla sina ungar så allt gick hur bra som helst.

Förutom att ungarnas första ljud var att dom fräste (lär fort av mamma). Veckorna gick och dom blev bara större och större, Maja hade bra mjölk. Men tyvärr verkade de som att ungarna tog efter arga mamma Maja allt för mycket och Maja mådde inte bra, fanns ingen chans att hon skulle kunna bli tam, så när ungarna var 7 vekor så fick Maja fara till kisse himlen. Och helt plötsligt hade jag fem uppmärksamhets krävande ungar som hängde i byxbenen och sov så nära mig och Chrille hela nättrena. Men tyvärr hade ungarna lärt sig av Maja att man kan kissa vart som helst. Så när dom var 12 veckor fick alla flytta till nya hem och lyckan var gjord, alla deras dåliga beteende stannade här. Dom är nu välanpassade skötsamma kissar, Sally (som ena heter) träffar jag regelbundet för hon tog mamma :).

Ungefär samtidigt som kissarna for kom Amber in i våra liv, Chrille hade bestämt att han skulle ha en amstaff och efter jag träffat Jens och Jennys amstaff Diva så förstod jag varför. Så han hittade en annons på blocket där två kennlar här uppifrån skulle impotera några valpar från danmark (med tanke på rasförbudet) så hittade Chrille en han fastnade för på bilden. Så vi var och mötte upp lilla Amber(eller ja *kiss my ass* som hon hette då) på kallax, Okej jag ska erkänna jag var VÄLDIGT nervös, över just att de var en ras jag aldrig haft kring mig, men helt plötsligt sitter de en liten hungrig varelse i min famn , jag smälte.!.

Sen har Amber visat att de inte finns ett uns av aggresivitet i henne, hon är egentligen lite åt andra hållet, aningen mesig faktiskt. Hon vägde hela 7 kilo 2 dagar efter vi hämtat henne, nu väger hon 21 kilo.

Hon är våran trogna följeslagare som trivs bäst när hon får krypa ner mellan mig och Chrille. Är inte många som kan säga att dom har en danska i sängen varje kväll :P.

Amber har tagit över de mesta i min lägenhet, allt är hund anpassat och hon har leksaker överallt. De är väl så att ha en bääbis, för hon är som våran bäbis.

Det var lite som hänt i den här lägenheten sen jag flyttade in.

Blommorna jag fick av Lulebo :)